Det är väldigt sällan som jag gråter av smärta men nu har jag precis fällt några stora krokodil tårar. JAG HAR SÅ FÖRBANNAT ONT I KROPPEN!!!!

Känns som om mina lungor ska gå sönder (tror nästan att dem redan gjort det).

Det här var något av det värsta jag varit med om, jag skulle kunna tänka mej att dö för en stund, för att sedan återuppstå frisk å kry.

Det värsta av allt å nu menar jag det värsta (förutom att jag håller på att dö) är att jag inte kommer spela nån mer match den här säsongen. Vi har två matcher kvar, en på söndag mot Funbo å sista matchen nästa lördag mot Årsta IBK. På söndag är det en omöjlighet att spela, finns inte en chans att febern å lungorna återhämtar sig tills dess. Å nästa lördag har varit bestämd sen länge att jag inte ska spela, då är det dop i Norrköping för lilla Thyra. Det är väldigt viktigt dop för jag ska om rösten återkommer spela å sjunga på dopet, om inte rösten återkommer så kommer jag snurra om låten en anning å läsa den som dikt i stället.

Så jag kommer så fort jag blir lite piggare att sumera den gångna säsongen som för egen del mest bestått av motgångar. Detta innebär ju iof att det bara kan bli kanon nästa säsong.
 
Det här har tagit mej låång tid att skriva detta, nu svettas jag å fryser om vart annat. Nu måste jag vila för detta var det mest krävande jag gjort denna dag.

Bye bye krya på mej...