Det är så skönt å vinna och speciellt när det går så lätt. Vinsten var iof inte självklar i första period, då våra motståndare forfarande hade lite kondistion kvar.
Vi gjorde två mål, faktiskt riktigt fina, vi spelade runt i hela laget, alla var på tå, å sen smackade vi till å den satt snyggt i krysset. Dom lyckades få ett mål, men det var ungerfär det ända som hände på våran planhalva oxå.

Andra perioden var våran likasom tredje. Man kan säga att det var som en kanon bra tränings match, vi provade nya varianter, nya frislags varianter osv osv. Våra motståndare verkade inte så pigga coh dessutom livrädda för närkontakt. Ibland är det kul att möta lag utan vilja och kondition för då får vi som lag en liten självförtroende kick. Vi är ju ett ungt lag som drillas hårt av coachen så konditionen är det inget fel på, vi har ju heller inga svårigheter att hålla boll och hitta varanndra.

Nu åter igen till matchen...
Vi ställde upp som om vi hade powerplay nästan hela tiden. Våra motståndare verkade väldigt förvirrade och vilje lösa så det var bara å skjuta så mycket vi ville. Tror dock inte att deras målvakt kan ha sett så mycket det var ju tre av våra spelare framför kassen och ett helt gäng förvirrade rödingar.

En kul grej med vårat lag är att vi inte ger upp oavsett om vi leder med 5-1. Våra motsåndare hade dock en annan inställning, nämligen: " vi skiter i vilket". Konstigt att dom inte ens gjorde en antydan till att vilja vända. Tror deras målvakt var riktigt förbannad bakom hjälmen, hon kan inte ha haft sikt på mer än typ två av sju mål.

Det var lite kul, jag hörde att ena domaren var fram till deras bås och sa att dom fick andvända kroppen mer, och att dom borde bli lite tuffare om dom ska ha en chans. Men alla vill inte gå hem med blåmärken på kroppen.

Detta inlägg är från en gästbloggar som går under namnet "Hagundas maskot".

Jag Emma har inget att säga, jag har slutat kommentera våra matcher. Nu ska jag fortsätta kolla på mitt knä som förvörigt har vuxit en storlek. Undrar hur detta gick till!?