Det är söndag å jag känner mej även denna söndag lika som alla andra söndagar...sliten...Fast denna gång av andra andledningar än för mycket alkohol, lite sömn å en tanke verksamhet på hög varv om vad som hände igår.
Denna dag känner jag att kroppen utsatts för prövning, i detta fall av mat å för mycket rörelse.

Jag fick under gårdagen höra upprepade ggr att jag har magrat en aning. Ja detta stämmer, jag har under denna jävla influensan tappat minst 4 kg. Å hur det skall kunna stoppas så att jag ser ut som en människa om två månader det har jag ingen aning om. Men maten gillar inte att vara i min kropp så är det bara.

Tänkte ta mej iväg å kolla på Storvreta mot Dalen om ett tag men jag måste faktiskt överväga det nog, för jag har har så förbannat ont i magen.

***

Har funderat ganska många timmar på hur jobbigt kompliserade en del människor är, eller det kanske inte är människan som är kompliserad utan människan som gör livet mer kompliserat än det behöver vara.
Varför inte ta en dag i taget i stället för att tänka på vad som skulle kunna hända eller hur jobbigt det skulle kunna bli. Livet går delvis ut på att misslyckas å bli sviken, detta för att lära sig nåt utav det å ta med det in i framtiden.

Om man inte chansar så får man heller inget....

 Jag känner att jag behöver se lite skor. Har jag ångest är det därför jag vill se skor? Skulle jag ha dessa på mej skulle jag bli jätte glad iaf eller ännu gladare än jag redan är;)