Att förlora kan få mej tokig, jag tappar humöret på en sekund om jag inser att jag inte kommer vinna. Jag blir hetare än hetast om jag inte vinner. Jag är gillar att slåss från underläge, vända å vinna! Tyvärr så hjälpte det inte att vi vände, vi gick som det förlorande laget därifrån.

Kan inte säga att det var en rättvis vinst till Vesterlöfsta (jävla bonde lag). Matchen var jätte jämn å dem vann på sin rutin i hemma hallen.
Det är klart att man har fördel då man är van att spela å träna i en hall som är minimal å helt utan ytor. Å det som jag tror vi förlorade mest på var nog att golvet var det halaste jag spelat på under mina 16 år i massa olika hallar.
Våra spelare åkte som vantar på golvet å kunde varken vända eller stanna.

För egen del är jag mest rädd för att jag inte kommer kunna röra mej imorgon, mina ljumskar är sjukt uttöjda. En tjej frågade efter matchen om jag var gymnast, eftersom jag kunde gå ner i spagat så många ggr.
Haha...jag var tvungen att svara ärligt på frågan å svarade att det var tyvärr helt ofrivillig å se så spänstig ut;)
Med detta förstår ni hur halt det var, då jag till vardags vill jämföra mej själv med ett kylskåp.

Flera i omklädnings rummet sa att det  var domaren som avgjorde matchen. Ja på sätt å vis men tyvärr inte helt. Jag håller fullständigt med om att dem inte var bra å släppte väldigt mycket men jag tror ändå att mycket berode på vår orutin i den hallen. Kan iof tycka att det vore bättre om domarna blåser mer för slag å sarjtacklingar. Det är bättre om dem blåser innan det gått så långt så det blir köttinnebandy.. Frötuna är ju inte kända för sitt buffliga spel så klart att vi vill att domarna ska döma enligt regelboken.

Tycker det är sällan man möter lag som kommer från landet som spelar fin å snygg innebandy. Tyvärr är det en konstig mix i dessa lag, avdankade morsor å junisar. Tekniken är mindre å kroppen är större. Men så länge dem vinner å får med sig domren så är det ju bara att fortsätta.