Det bästa som finns är när jag blir helt själv med två motspelare som kommer i full fart, det är oxå väldigt trevligt att ha en motspelares rumpa intryckt som en kassler i masken, å det som nästan slår allt är mina medspelare som är så fruktansvärt heta, det bara glöder om dem, dom vill verkligen jobba som ett lag, kämpa för varandra och när matchen är över stå som glada segrare, med mål i bagaget som är så fint framspelade genom hela laget att man bara kan le när man tänker på dem.
Ja nu blev det ju inte riktigt så underbart som det lät, det gick käpp rätt å helvete. 2-6 till Västerlöfsta, som var ett duktigt lag som vi tydligen underskattade, under skattning är det värsta man kan göra! Jag är så trött på denna ovillja till att  vinna, jag säger inte att jag gör kanon matcher hela tiden men det är svårt att göra allt själv. Om jag släpper in mål måste utespelarna göra mål oxå. Jag känner inte att jag kommer kunna utvecklas i det här laget, jag har blivit en slag påse längst bak, å mitt lag står och tittar på när det händer. Som idag kännde jag att jag kanske släppte lite förmycket returer, å jag bar medveten om problemet men det blev inte bättre jag försökte verkligen. Varför ser ingen vad som är fel och gör nåt åt det, jag får stå i halvlek och be laget städa undan mina returer, detta under total nonchalans. Varfrör är man med i ett lag om man inte vill? 

I andra period vilan säger nån: jag tycker att vi ska vinna! Hmmm...säger du det, bra att komma på det när det är 20 min kvar och vi ligger under med 1-6. Jag började tro på en vändning men hoppet dog lika fort som det kom, det tog 10min till innan hela laget ville vinna..too late!!!

Droppen på mitt tålamod kom i omklänings rummet, då vi tydligen skulle ge oss själva en liten applåd för att vi kämpade på så bra (hoppas hon menade sista 10 min, då det såg ut som om laget tyckte det va kul iaf). Så förbannat skrattretande, jag ger varken mej själv eller någon annan en applåd efter en sån här match.

Vesterlöfsta var över förväntan måste jag säga, dom spelade runt fint och var snabba på kontringar, målvakten var imopnerande duktig, tror inte hon var så gammal heller, hon har framtiden framför sig.

Jag är fruktansvärt frustrerad, jag vill spela i ett lag som kämpar och sliter, vill vinna och utvecklas. Jag och mitt lag drar åt olika håll, tror att nån låst in min utvkling i ett skåp under läkaren i allianshallen..Jag vill ut och bli bättre.

Skit innebandy...