Svart under ögonen!

Jag är arg, besviken och sjukt frustrerad. Fan jävla skit. Att lägga ner så mycket tid och snubbla på första målsättningen känns skit.  Jag är så jävla arg på mej själv av nån anledning. Jag satsade för att komma högre men just nu är jag lägre än jag någonsin varit förut.

Min första målsättning gick åt helvete.

Jag vet att jag svär i varje jävla mening så skit i och bomba mail om det. Min religon säger att det är okej att utrycka sig fritt!

Och så var det dax igen

Jag har blivit Frabror Blå´s värsta buse.

Kommer åkandes ännu en gång på min coola moppe. Klockan är ca 08.40 och jag har knappt fått igång moppen efter nattens kyla.
När jag svänger ut från byggmästargatan (där jag bor) ser jag polisen på håll. Han står och skjuter å kollar hastigheten. Jag blir då stoppad (igen!).
FarbrorBlå frågar om jag inte behöver följa trafikreglerna och pekar på 30 skylten. Jag fattar inte nåt. Spelade inte blåst, jag fattade verkligen inte vad han syftade på.
Polisen sa att jag hade kört för fort på 30 vägen, jag hade enligt hans mätare kört 37km/h. Jag kan inte göra annat än å börja skratta.

Jag: Om du får upp den här i 37 skulle jag bli väldigt glad.

FarbrorBlå: Du körde i 37.

Jag: Men snälla du den går bara i 30 om inte du har trimmat den under natten åt mej.

Jag har ju förstått sen tidigare att den svenska polien saknar humor, så även denna polis.

Polisen: du körde iaf för fort och det är inte lagligt.

Jag: då får du test köra den och bevisa för mej att den går över 30km/h.

Polisen: det behövs inte.

Jag säger en mening som jag tidigare sagt till Farborblå: Har ni inget bättre för er än att stoppa mej en 22åring på moppe? Jag har föröverigt lite bråttom till jobbet och moppen går ÄNNU saktare om jag står still och den blir kall.

Polisen: du klara dej för denna gång.

Nej men tack herr Polis för att jag får åka vidare fast jag är en "fortkörare". Om han nu hade bevis på att jag kört för fort varför fick jag ingen böter??
Men det är ju fantastiskt vad med jobb jag ger polisen. Utan mej och min moppe skulle trafikpolisen vara arbetslösa.

 

Såhär fartfarlig ser min moppe ut. En riktig vessla. Jag blir bara ett streck när jag kör förbi er! Meep Meep

***

Nu är det dax att sova. Har jobbat 13timmar idag med 20min lunch. Trött nej nej hur skulle jag kunna vara det? Imorgon är det "bara" 9timmars jobb och sedan träning. Sen blir det LEDIG HELG!!!! Sjukt skönt, jag ska njuta.

Natti natti////Legisten Fartdåren Emma Den röda.

Höga klackar, grissinnebandy och en jävla massa snor

Så ver det söndag igen. Helgen har varit lugn. Kan inte bli annat när man har en skalle toppmatad med snor. Innehållet är som mos, jag kan knappt tänka. Sjukt förkyld å skiten ger inte med sig heller.

Hade visning i fredags:
Plats: V-dala nation
Publik: ca 450pers
Visade; HairTeams höst/vinterkollektion

En av våra modeller fick magsjuka så jag fick hoppa in som ersättare. Vad gör man inte för laget? Jag i skit snygga byxor, farligt höga klackar trampar ut på catwaken. Tur att Throzan kan trolla med sitt smink och göra en snorskalle vacker som en jävla sommardag. Hon kan sminka hon. Lovar att mina ben skakade som aldrig förr sekunderna innan jag skulle ut och trampa inför en enligt mej allt för stor publik.
Jag var skit nervös för visingen och att toppa det med att gå själv blev nästan mer än vad jag klarade av. Men en mintu-shot senare gick jag som en kung i min läskiga klackar. Det bästa av allt JAG RAMLADE INTE.

Inte varje dag man går modell på sin egen visning..


 
Wow har hon inte gjort annat än att springa runt i höga klackar på catwalken eller? (inte för att klackfan syns men jag lovar att dem är där)
***

Spelade DM i helgen oxå. Eller spelade är väl att ta i. Jag satt på bänken. Jag känner nu såhär i efterhand att bänken är fel plats för mej, jag passar inte in i bänkraden. Så detta var ett undantag. Jag ska sluta bryta lillfingrar och vara förkyd så jag slipper bli placerad på "fel" plats.
Det känndes lite konstigt att inte spela DM, det är första gången sen jag gick upp i damlag som jag inte spelade DM. Men men shit happends.

Vi gick till semi men där var segersviten slut. Vi mötte Hagunda. När jag skrev Hagunda fick jag en kall kår. Det var det grislaget som förra säsongen krossade min tumme alá två stora sprickor.
Dem hade värvat många nya spelare men deras fula grisspel hade dem kvar. Detta är utan tvekan det tråkigaste laget att möta i Div.2. Visst har dem endel bra delar men det mesta dem gör är att slå och skada sina motståndare. Men med tanke på hur deras tränare gapar från båset är det ju inte konstigt att dem får attitydsproblem och spelar mer köttinnebandy än teknikinnebandy.
Vi gjorde mindre mål och förlorade helt enkelt. Men om jag ska vara ärlig så förlorar jag hellre med ett rent spel än vinner med tusentals efterslängar och skadade motståndare.

Jag tycker tjejerna i Storvreta kämpade skit bra hela helgen. Det är stort att inte tappa humöret när man får motgångar. För det är nåt jag aldrig har sett i nåt annat lag. Storvreta har många unga spelare som uppträder väldigt moget även om pressen är väldigt hög många ggr. Ett lag som verkligen spelar som ett lag och peppar varandra. Hatten av för oss helt enkelt;)

Nu är det dax att inta soffläge och kolla på filmen "Holiday".

Här ska det firas!!!

Just nu pågår det ett stort firande av min rödablogg som fyller 1 år. Jag vet tiden har bara sprungit iväg. Jag trodde aldrig att jag skulle börja blogga. Har tyckt det var löjligt och undrade mest vem som var intresserad av att läsa om mitt liv och vad som händer i det. Jag vet fortfarande inte vilka alla är som läser, men många har ni blivit och nyfiknare blir jag.

Inläggen under året har varierat sjukt mycket. Jag ger ut lite tillbaka blickar i hur det har sett ut.

Den sjuka vardagen: 

"Imorrse när jag skulle till nagel-tanten (kl7:30, ja jag vet inte klokt) fastnade jag vid bommarna på st:olofsg, stod där i 2min inget händer, 5min inget händer, 7min å nu börjar jag svära öppet. En kvinna sa att det inte skulle hjälpa hur mycket jag än svor bommarna går inte upp förde, å jag svara stressat: "men jag missar ju snart min nagel tid". Kände sekunden senare hur dumt de lät, en fjolla på lila cykel straxt före halv åtta på morgonen står å ororar sig för naglarna, å det är krig i världen! Vill ändå tillägga att naglarna bli skit snygga."

"Dämpar mitt allt med att hets äta mandariner. Tror stenhårt på den metoden."

Och så var det ju det här med kärlek:

"En tjej sa att hon bara längtade tills hon och hennes kille fick va me varandra, mysa i soffan, sova tillsammans osv osv. Jag började genast relatera till mitt eget liv, jag har aldrig kännt en stor saknad av någon, inte efter så lång tid. Har man varit tillsammans i flera år å längtan forfarande är så stark att man får tusen fjärilar i magen då måste det  väl va kärlek?  En annan tjej sa att hon skulle lätt kunna va på en öde ö med sin man utan att ha behov av nån annan än just honom. Jag fick ännu mer ångest, har jag aldrig varit kär? Jag har aldrig velat va på nån jävla ö med nån. Nån i samtalet sa att hon verkligen hade hittat rätt. Jag frågade hur hon visste det? Hon svarar: " jag har slutat leta och den starka draging jag har till honom kan bara betyda att jag har hittat min stora kärlek".  Å hjälp, undrar om någon kommer att kunna få mej att känna så, få mej att känna mej älskad i flera år och ett helt liv. Det är en sak att hålla liv i ett förhållande första halv året men sen då....jag hatar när saker går på rutin, det måste va spännande!"

Många ggr i början av mitt bloggande var det inte alltid så muntra ord:

"Va å fikade på de café som jag jämt gömde mej på när det var ett kaos hemma..jag smet dit å drack kaffe, fick tillslut gratis påtår, va jag där ofta eller? Det var och är ett mysigt ställe och vad jag tyckte var bäst var nog att han inte kunde hitta mej där, kunde sitta i flera timmar ibland. Visste iof vad som väntade när jag kom hem men där gav jag mej inte vika, skulle aldrig avslöja vart jag varit, sa att jag varit ute å gått. En trygg plats behöver man alltid."

"Vaknade av att det ringde på dörren...kunde dagen börja värre? -Nej.
Sov på soffan inatt igen, detta börjar bli mer än vana än undantag. Det börjar även plinga i datorn som stod brevid huvudet...fyra sms...paniken börjar så sakta komma. När det börjar ringa mer hysteriskt på dörren fick jag mer och mer svårt att andas, vilket har gått rikitigt bra en vecka. När det börjar banka och smälla i dörren så kommer tårarna automatiskt.
Jag vet inte hur länge han höll på men kan gissa på en halvtimme. Hörde hur nån granne var ut och gapade, om tystnad antar jag.
Jag är så less på att vara rädd, jag är ännu mer less på att jag tillåter mej att vara rädd."



På fyllan kan jag oxå blogga:

"Nu är det riktigt illa må jag säga. Nåt konstigt har hänt med mitt innehåll i skallen. Kanske nån hoppade på mitt huvud igår? Kanske jag skakade skalle för mycket på dans golvet? Kanske det var lammköttet vi kommuniserade med som matade in information i min skalle som den inte ville ha där? Kanske var det att jag endast drack alkoholhaltiga drycker å absolut inget vatten?"


"En gång ingen gång, två gånger = en gång. Jag har gjort det två ggr men som det står innan så blir det ju bara en gång, å en gång blev ju ingen gång. Så bra då har jag inte gjort nåt:)"

"Hur var det med "en gång ingen gång..." det nollställs väl efter ett x antal månader? Så att en gång inte helt plötsligt blir två ggr?"

"Åååååhhhh...det har vari så tjuusigt på berns...Ååååååhhh....alla städad emännikor.....Åhhhhh....minus alla frisörer...ÅÅhhhhh...glöm inge anglie....vilket hotell....

efter att R-henke bjudigr på två shot å  två drinkar gick det utför...spotta fan aldrig i glasen.....

klockan är sov dax men det kommer inte att ske för det inte....hahahahah nu får ni inte veta mer....."

"Jag hamnade på festen som först var förfest som sedan övergick till fest å avslutades med efterfest....jag har nu varit vaken i 24 timmar å under dem timmarna har jag hunnit både jobba å spelat match å festat så nu orkar jag inte mer!"


Innebandy har varit tagit en stor del på bloggen:


Jag måste berätta att jag hittat en ny position på planen. Jag har nu sadlat om från målvakt till center.  Det var ca 13 år sen jag spelade ute senast men jag kan bara säga att takterna sitter i. Är man en talang så är man. Eller inte!

"Har gästbloggat hos min tränare Peter Bohlin, läs och njut:

 
http://www.zerpo.blogg.se/ "

"Nästa säsong så kommer jag spela i min moderklubb Storvreta IBK. Känns nytt, spännande och nåt som jag kommer känna är värt att lägga ner väldigt mycket energi på."

"När "-90" tjejerna kom ner så blev jag jätte glad i typ 1min. Om jag säger så här det ryktas om att det finns två målvakter i 90-laget men sett dem träna har jag inte, så jag började tvivla om dem existerade. Men tydligen, ända till människan drar fram klubban.
Nej, men så passligt, damen ville spela ute, så gulligt. Jag blir förbannad! Vi behöver målvakt inte nån odåga med klubba som är på fel plats (målet menar jag är rätt plats)."


"Jag känner mej lite besviken. Har fått höra bak vägar att flera i laget tycker att jag är "för het" på endel matcher. Att jag brusar upp å blir för taggad å ja vill vinna för mycket helt enkelt. Förra matchen sa jag hela tiden att ag inte är arg utan bara försöker peppa laget."

"Ingen jävel kan stoppa oss nu...topp lagen bör inte slappna av föreens efter matchen mot oss."

"För en gångs skull får jag skriva att vi vann....7-4....gud så bra det kändes att skriva 7-4 när vi var hemma lag;)...Detta ska jag leva på ett tag. Faktum är att jag skiter i om det var en obetydelselös tränings match eller inte, för att vinna är alltid det bästa som finns.
Jag är en sån stark vinnar älskare att jag inte ens kan ge mej vika för ett litet barn. Om jag så spelar fia med knuff mot en femåring ska jag vinna. Inget fusk med att ge med sig lite för att vara snäll. Ungen måste lära sig att gå den hårda vägen. Man måste ha lite rutin oxå för att få vinna."




Kategorin KNASIG VARDGA blev välfylld:

"Fick en kommentar idag på ica av alla ställen (var varm så jag hade öppnat jackan lite, vill tilläggas): "ååå stora snygga rattar"

"Fick ett litet lyckorus nyss (nej tog inte en snaps) jag stutsar runt i MIN egen lägenhet, sjunger högt till en låt som jag tror att någon skrivt om mitt liv...sjunger ännu högre (stackars grannar)...jag gör vad jag vill...gjorde nåt nyss som jag gör när jag vill å som ingen kan säga att jag inte får eller kan ge en kommentar till för som ´sagt jag gör vad jag vill."

***

Jag har bloggat överallt; i bilen, på jobbet, i sängen, på balkongen, i parken, på spat ja t.o.m i inb.hallen.
Jag har inte bara varit på olika platser i Uppsala utan oxå i världen iaf; Grekland, Norrland, Sthlm, Järvsö, Norrköping och mycket mycket mer. Det säger oxå sig själv att jag har mobiltbredband;)

Jag har efter detta inlägg insett att jag blivit en inbiten bloggare, ja en riktig bloggnörd, en riktig datatönt som inte kan tänka på annat än vad nästa inlägg ska handla om. Kanske dax att sluta nu när jag är på topp??

Nu ska jag återgå till livet utanför bloggen, det verkliga livet. Jag ska nämligen fortsätta snora i soffan med min lika snoriga E.


Underbara helg!

Ja jag vet att uppdateringen har varit lika med noll. Jag tänker inte ge en anledning utan bara fortsätta med mitt skrivande nu.

Helgen har varit helt perfekt. Fredagen blev Rödvin, mer detaljer får ni inte. Lördagen blev Norrköpings besök. Lilla T har blivit så stor, snart dax för 1år kalas. Appropå kalas så var vi och firade min kusin Malte som fyllde 1 i fredags. Underbara små barn det där. Sen baer det av ner mot stan för att vara lite kulturella och lyssna på Chris Michols. Han en skön snubbe. Mycket bra musik. Det var lite kallt och jag sitter  nu med världens halsont. Inte ens E kunde hålla kylan borta från mej.  Senare på kvällen/natten satt vi på en av stans mysigaste resturanger Lingon. Dem hade uteservering och trubadur underhållning.
Att sitta inlindad i massa filtar, lyssna på musik och dricka en kall eller två måste nog klassas som nåt utan det bästa.

Söndagen blev hemma mys och sedan IKEA. För att sedan lifta med Gary och Maria till Sthlm. Jag å E kom på världens bästa idé. Vi var båda lediga idag så vi tyckte att det kunde vara på sin plats att sova på ett svindyrt hotell i Sthlm. Vi åt god mat (flera ggr;), drack som det känns idag för mycket vin (även det svindyrt, livsfarligt att det finns roomservice).
Jag känner spontant att jag inte vill ge ut för många detaljer. Jag säger bara KLOCKRENT och helt klart det mysigaste jag gjort på länge eller faktiskt någonsin!!!

Att jag skulle vara nykter och ta det lugnt hela helgen gick väl åt helvete kan man säga såhär med facit i hand. Men  nu är jag tillbaka på innebandyplanen igen och då är det slut festat på ett tag.

Nu ska jag förbereda det sista inför morgondagens kollektion. Mycket på gång nu!

Natti Natti

Är Polisen överbemanad?

Vad hände där egentligen?

Jo en helt vanllig söndagskväll åker jag på min fina blåamoppe (ja jag vet hur gammal jag är). Kommer glidandes på Råby leden. Hastighet ca 25km/tim.
Jag ser på håll Farbror Blå. Tänker inte mer på det utan fortsätter känna mej sådär as cool som jag gör när jag åker runt på min moppe.

När jag i min "höga" hastighet ska åka förbi Farbror Blå vinkar han in mej. Jag stannar och tycker att detta ska bli spännande. Undrar ju givetvis vad jag gjort. Kände mej rätt oskyldig så detta bekymmrade mej inte.

Polisen: " har du pappret?" (jag kommer inte ihåg vad pappret hette, jag visste bara att jag hade nåt under sitsen)

Jag: "självfallet"

Jag visar pappret. Han ser sur ut men inser att det är helt i sin ordning och ger tillbaka det till mej.
Själv kände jag för att lätta på stämmningen en aning och försökte skämta till det.

Jag (lite glad i tonen): " stoppar du mej för fortkörning?"

Polisen (nu väldigt mycket surare än minuten innan): " Vill du blåsa oxå eller?"

Jag: " ja det kan jag". Jag är munter i tonen och tänker att detta har jag alltid velat prova.

Jag tycker att det är tråkigt att polisen helt saknar humor och gör som han säger. Blåser allt vad jag orkar (har sett på tv att man måste blåsa hårt för att det ska funka).

Jag klarade testet och drog på mej hjälmen. Nu skulle jag precis åka men kände ändå att inte kan polisen vara så jävla humorlös att han inte skrattar lite åt min försök å va rolig (han borde väl iaf garva för att han tycker att jag har dålig humor)

Jag i sista skämt försöket: "är du säker på att du inte vill ha leg å kolla så jag har fyllt 15?"

Polisen nu skit sur: "ÅKK bara åk"

Jag burnade då iväg på min coola moppe som inte är större än en cykel. Han ville nog spärra in mej i finkan när jag tutade med min MEEP MEEP tuta.

Har Polisen inget bättre för sig än stoppa coola mopedister som är ute och söndags kör. Kanske har dem inget bättre å göra. Eller så pågick det inget brottsligt i Uppsala just denna söndagskväll.

God morgon!

Jag vill börja med att s'ga att jag är jävligt trött på mitt lillfinger och dess anordning. Jag vill bara slita av skiten. Ska träffa Farbror Doktor imorgon så vi får se om han är snäll eller inte.

Sen vill jag säga att jag ska på innebandy nu å kolla på mitt Storvreta när dem vinner Uppsalacupen. Jag sitter ju given med mitt finger på bänken och tittar på så fint.

Och sist men inte minst vill jag säga att jag ska till Sthlm senare idag och gå på en gtrevlig visning och få mycket insperation till framtiden.

Nu vill jag inte säga nåt mer...Hejdå!

Förlust

Lillfingrets dagsform: troligen under gipsskenan hudfärgad normal nyans, ingen smärta, helt klart hopp om framtiden. Ska tillbaka till Farbror Doktor på måndag.

***

Jag bär (tro det eller ej) sorg. Mitt i allt glada och lyckliga jag lever i så finns den en stor saknad, en tomhet, en oändlig längtan. Hur jag ska kunna leva vidare vet jag inte. Om man har något man verkligen gillar eller rent ut sagt älskar så vill man inte att det ska gå förlorat. Jag har levt i snart 1½ månad i en stor förlust. Jag har gjort som alla andra gör när dem förlorat nåt dem älskar; Försökt ersätta det med nåt liknande, nåt som känns som nästan. Men nästan är inte nära.
Man kan ju inte gemföra Eliten med Korpen.

Det förlorade har funnits med mej i alla möjliga situationer; i parken, på jobbet, på krogen, ja t.o.m i sägen (har iaf hänt en gång). Dem har följt med mej troget genom regn och sol. Genom sorg och lycka. Dem har varit med när jag gått vidare, varit med in i det nya. Dem har tagit mej till rätta platser, till fel platser.

JAG HAR TAPPAT BORT MIN FINA CONVERS!!!!!!!

 

Vart har dem tagit vägen??? Jag känner mej halv.

HJÄLP!!!!!!

Ligger i sängen med datorn i perfekt position för att jag på lättast sätt ska kunna skriva utan att bli arg på mitt lillfinger. Jag upptäckte precis att jag ligger i mitten av sängen, inte bara på vänstersidan som jag annars kan döda för att få ha för mej själv. Känner jag mej ensam? Är det därför jag ligger i mitten? Jag tror fan det. Jag blev gräsenkling (?) inatt och fick klara och somna utan att ligga på E´s arm. Tänka att vissa handlingar kan bli en rutin så snabbt. Jag kan inte få rutin på någonting i mitt liv förutom att sova på någons arm. Iof en väldigt trevlig rutin som bör följas stenhårt.

***

Nej detta går inte. Jag är inne i en förjävlig skriv svacka. Jag får liksom inte till det. Jag har massor att skriva om men när jag börjar skriva så försvinner allt. Den dåliga trenden har hållt i sig i flera veckor. Har jag fått en svårare form av den så kallade BLOGGTORKAN. Är den här på riktigt? Är jag en av de hårdast drabbade? Finns det nåt botemedel?

Nu blev jag rädd på riktigt. Rodemma.blogg.se firar ju snart ett år och jag vill inte ligga i jorden jävla flunsa då ju. Det ska ju firas med rödvin och DM (kombinationen känns iof sådär, men när jag tänker på fira så tänker jag rödvin å födelsedagen infaller mitt under DM).
Jag måste få hjälp med detta (nu menar jag inte rövinsintaget utan skrivkrampen, rödvinet ser jag inte som ett problem). Nu är det upp till alla mina många läsare att lägga bot på eländet.

Trodde aldrig detta skulle inträffa mej. Eller om jag tänker efter så hade jag ett litet symptom tidigt i våras, men då fanns det ju en anledning. Nu hittar jag inte orsaken, jag svävar ju för fan på rosa moln

En stjärna!

Ja, ja jag vet att det har varit liote dött här hos rodemma ett par dagar. Men försök själva att skriva med ett gips på vänsterlillfinger och ringfinger. det går inte så fort och det är bara jobbigt. Jag har inte så mycket tid så jag hinner inte sitta och skriva i flera timmar på bloggen. Här händer det grejer kan jag lova, mycket  på gång.

Jag har även saldat om till utespelare. Fråga inte hur bra jag är unt5an när jag blev så bra? Hahaha...jag är en riktig stjärna (som lyst något med sin frånvaro de senaste 13åren).

jag återkommer till min nya karriär seanre ikväll.

Annars så är jag lika lycklig som jag varit den senaste månaden....keeep going!

RSS 2.0